varv_100_aar_aangpanna_Panna100aar.jpg
Vår nuvarande ångpanna är tillverkad 1926 vid Bergsunds Mekaniska verkstad i Stockholm.
.
Ångpannor är färskvara.

När vi pratar om historiska pannor, alltså ångpannor i gamla anläggningar, liksom i ångmobiler, gäller det faktum, att ångmaskinerna överlever sina pannor med dubbla livstiden eller mera. Likaså i våra ångdrivna passagerarfartyg (skärgårdsbåtar) som är byggda runt förra sekelskiftet har originalpannan så gott som alltid bytts ut, kanske inte bara en gång.

Historiska pannor har inga likheter med ångpannor i t.ex. kraftvärmeverk eller i industrin.

Detsamma gäller för Ångslipens historiska panna.
Originalpannan från 1883 blev klassad som uttjänt under 1970-talet. Den panna vi använder idag är byggd 1926, den har alltså passerat hundraårsgränsen. Men den första pannan höll i nittio år och den nuvarande är hundra. Hur kommer det sig, är det dags att skrota vår panna snart? Nja, vår panna kontrolleras årligen och är hittills godkänd att använda. Det beror bland annat på att den är renoverad 1943 och 2003 och att den numera används sällan.

Pannan byggdes vid Bergsunds Mekaniska verkstad i Stockholm, som sagt 1926. Det är en eldrörspanna av skotsk typ, mycket vanlig i båtar. År 1952 monterades den in i ångfartyget Östa och fick oljeeldning 1960. Pannan satt i Östa fram till 2000 och den kom till oss 2003. Vi eldar den enbart med ved.

Eldrörspanna innebär att mellan eldstaden och skorstenen så passerar rökgaserna ett parti med rör, tuber, med liten diameter. Tuberna ligger under vattenytan i pannan och bidrar naturligtvis till att den värmeöverförande ytan ökar. Vår panna har 72 tuber med innerdiameter 2 9/32” (~58 mm) och är 1,5 meter långa.

Östa byggdes på Gävle Varv 1898 som timmervarpbåt. Idag finns fartyget i stockholmstrakten och är privatägt.

Ångslipspelet, som var i drift från 1883 fram till 1967, kördes då med ett ångtryck på 6-8 bar (kilopond per kvadratcentimeter). För att köra maskineriet idag, i ”tomgång”, räcker det gott och väl med 1 bar. Detta innebär att vi inte påfrestar materialet i pannan så hårt, dessutom spar vi in på ved, som idag är en bristvara. När vi sänkte arbetstrycket fick vi problem med säkerhetsventilerna (2 st) som var anpassade till högre tryck och inte gick så bra att ställa ner. Detta avhjälptes 2024 när vi monterade en ny säkerhetsventil som går att ställa in bra på det lägre trycket.

Pannan rymmer max 3 kubikmeter vatten, som förbrukas kontinuerligt under körning. När pannan var nyinstallerad hos oss fanns två sätt att fylla på pannan under drift. Dels var en ångdriven kolvpump monterad, dels en injektor. Båda kräver ett ångtryck på minst 5 bar för att fungera och kan således inte användas idag. Vi använder numera en eldriven cirkulationspump som utan vidare kan pumpa in matarvatten mot ångtrycket och den fungerar naturligtvis även när pannan är trycklös.

När du lägger frukostäggen i vatten i en kastrull utan lock och startar kokningen, så stiger ju vattnets temperatur allt efter som värme tillförs. När vattentemperaturen är uppe i 100°C avges ånga som stiger upp och diffunderar i troposfären. Vi har alstrat ånga till ingen nytta. Hur mycket värme du än tillför stiger vattnets temperatur i kastrullen aldrig över 100°C.

I ångpannan är det annorlunda. Den är ett slutet kärl och ju mer värme du tillför, desto mer ökar vattentemperaturen. Ånga bildas och vid 120 graders temperatur på vattnet är ångtrycket i pannan 1 bar. Alltså perfekt för att driva vår ångmaskin. Det är inga små volymer ånga vi får. Av 1 liter vatten som förångas bildas 1,673 kubikmeter ånga. Om vi under en dags körning förbrukar 300 liter vatten har vi alltså producerat en halv miljon liter ånga!